GC alltså
Ah tjena. Va ju ett tag sen nu, hänt mycket sen dess. Har tänkt att göra detta länge, men har liksom bara inte blivit så. Nu när jag skriver detta har jag bott på Gran Canaria i 1,5 månader. Tar allt från början!!
Den 15 september hade jag avskedsmiddag (middag,hahah) på 97:an. Jag, Patrizia, Emma, Linda & Frida. Superkul, men kändes rätt overkligt att jag inte skulle se dom på vääldigt länge då.
Den 16 september packade jag och gjorde i ordning de sista innan flytten, mamma slutade tidigare från jobbet och kom hem och gjorde jättefin middag beståendes av: Potatisgratäng, fläskfile och hemmagjord kantarellsås med färska kantareller och riktig grädde MMMMMMMM riktigt nyttigt. Bästa mamma hade dukat jättefint och maten var aaaasgod. Pappa kom även och åt me oss. Sen hade mammi köpt massa godis&dricka så efter maten blev de movie. Pappa åkte efter en stund då vi kollade klart på filmen och runt 23-tiden åkte vi och hämtade upp pappa igen och sen även Emma. Så vi åkte till busstationen i Karlstad där även mormor och Ulf kom för att säga hejdå. Henrik trodde han skulle få böter oxå för att de åkte förbi en polisbil bara "Neeej! Jävlar inga böteeer!" och sprang iväg fort som fan.
Sen stod vi där och jag kände som att mina känslor ändå var hyfsat kontrollerade. TILLS, jag skulle krama alla hejdå och jävla Emma börjar strörtgrina, MMMMMM gött de va då. Då kom de att en tår för mig men lyckades samla mig och kramade alla andra hejdå och gick på bussen. Riktigt tugnt då.
Försökte somna, men lyckades ganska dåligt. I Västerås eller vart fan vi va kom en familj på med 156 pers som förde oväsen :@ Halvsov när busschauffören sa att vi var framme på Arlanda. Kl var då runt 5 på morgonen. Å då, när jag gick av bussen och tog mitt bagage har jag aldrig mått så jävla konstigt som då. Min syn var typ helt suddig, min tugna och mun var typ helt avdomnad och nej ärligt. Aldrig vart så konstig, skapligt nervös.. Satte mig o försökte samla mig själv innan jag ringde Anna som skulle komma att bli min nya room-mate. Så ringde henne så vi möttes upp, och det var då jag för första gången såg min sambo som jag helt plötsligt skulle bo me i flera månader, trodde jag då.
Väl framme på GC blev vi upphämtade av en som heter Richardo som körde oss till vår bostad. Där mötte vi upp vår agentur som visade oss 2 lägenheter som vi fick välja mellan, vi var överens.. Den lägenheten med utsikt över våra 3 av 5 poler! Riktigt fin :-) Bättre standard än jag trodde.
Vi gick och åt och senare och handlade. När vi kom tbx till lägenheten städade vi den och sen började vi packa upp alla grejjer. Mörkt och tyst ute och då kommmmer alla känslor. Riktigt jobbigt då, hade inte Anna vart här då hade jag störtgrinat och typ åkt hem direkt. Men kände liksom inte för de eftersom jag inte ens känt henne i 10 timmar ens.
Det var riktigt tufft dom 2 första dagarna, men sen vände allting över en handvändning när jag solen stekte och Anna bjöd på ett glas rosé. Efter de, bara försvann allt och jag kände mig som den lyckligaste i världen!! SÅ snabbt gick de.
Den 15 september hade jag avskedsmiddag (middag,hahah) på 97:an. Jag, Patrizia, Emma, Linda & Frida. Superkul, men kändes rätt overkligt att jag inte skulle se dom på vääldigt länge då.
Den 16 september packade jag och gjorde i ordning de sista innan flytten, mamma slutade tidigare från jobbet och kom hem och gjorde jättefin middag beståendes av: Potatisgratäng, fläskfile och hemmagjord kantarellsås med färska kantareller och riktig grädde MMMMMMMM riktigt nyttigt. Bästa mamma hade dukat jättefint och maten var aaaasgod. Pappa kom även och åt me oss. Sen hade mammi köpt massa godis&dricka så efter maten blev de movie. Pappa åkte efter en stund då vi kollade klart på filmen och runt 23-tiden åkte vi och hämtade upp pappa igen och sen även Emma. Så vi åkte till busstationen i Karlstad där även mormor och Ulf kom för att säga hejdå. Henrik trodde han skulle få böter oxå för att de åkte förbi en polisbil bara "Neeej! Jävlar inga böteeer!" och sprang iväg fort som fan.
Sen stod vi där och jag kände som att mina känslor ändå var hyfsat kontrollerade. TILLS, jag skulle krama alla hejdå och jävla Emma börjar strörtgrina, MMMMMM gött de va då. Då kom de att en tår för mig men lyckades samla mig och kramade alla andra hejdå och gick på bussen. Riktigt tugnt då.
Försökte somna, men lyckades ganska dåligt. I Västerås eller vart fan vi va kom en familj på med 156 pers som förde oväsen :@ Halvsov när busschauffören sa att vi var framme på Arlanda. Kl var då runt 5 på morgonen. Å då, när jag gick av bussen och tog mitt bagage har jag aldrig mått så jävla konstigt som då. Min syn var typ helt suddig, min tugna och mun var typ helt avdomnad och nej ärligt. Aldrig vart så konstig, skapligt nervös.. Satte mig o försökte samla mig själv innan jag ringde Anna som skulle komma att bli min nya room-mate. Så ringde henne så vi möttes upp, och det var då jag för första gången såg min sambo som jag helt plötsligt skulle bo me i flera månader, trodde jag då.
Väl framme på GC blev vi upphämtade av en som heter Richardo som körde oss till vår bostad. Där mötte vi upp vår agentur som visade oss 2 lägenheter som vi fick välja mellan, vi var överens.. Den lägenheten med utsikt över våra 3 av 5 poler! Riktigt fin :-) Bättre standard än jag trodde.
Vi gick och åt och senare och handlade. När vi kom tbx till lägenheten städade vi den och sen började vi packa upp alla grejjer. Mörkt och tyst ute och då kommmmer alla känslor. Riktigt jobbigt då, hade inte Anna vart här då hade jag störtgrinat och typ åkt hem direkt. Men kände liksom inte för de eftersom jag inte ens känt henne i 10 timmar ens.
Det var riktigt tufft dom 2 första dagarna, men sen vände allting över en handvändning när jag solen stekte och Anna bjöd på ett glas rosé. Efter de, bara försvann allt och jag kände mig som den lyckligaste i världen!! SÅ snabbt gick de.
Vi landade den 17 september, en lördag och på måndag började vi på vårt nya arbete. Atlas Telemarketing. När vi öppnade dörrarna till lokalen fick både jag och Anna en riktig chock. Aldrig hört så mycket oväsen i hela mitt liv!! Där, i en liten lokal satt 20 svenskar och 20 norskar alla tätt intill varandra med headset & tjatade. Det var inte ens en skärm emellan stolarna!! Där stannade jag i 2 arbetsveckor. Första veckan gick relativt bra, sålde ganska bra och fick beröm och applåder. Andra veckan kändes inte alls bra, Anna sade upp sig den andra måndagen men jag fortsatte, veckan ut iallafall. Usch, började till&med gråta för de va så jävla tufft. Riktigt nedbrytande, psykiskt. Gjorde min sista dag på Atlas på en torsdag, sen var de helg. Då sökte jag annat jobb men lyckades inte få tag i nått tills den söndagen, men sa upp mig i alla fall. På tisdagen var jag på intervju för ett företag vid namn Suncare Central. Fick börja dagen efter och där är jag fortfarande! Tjänar piss dåligt men rätt OK jobb ändå.
Anna flyttade i förregår, tillbaka hem till Sverige. När hon åkte på natten var de riktigt jobbigt och är även det än. Lyckades i alla fall somna igår tillslut, lyckades även vakna och somna om, första natten. Men kan ju säga att jag inte längtar tills att gå och lägga mig. Sitter på balkongen just nu för att de ska kännas lite bättre än för att sitta i mörka tysta lägenheten och hate allt. Som ni märker har min älske livet på gran canaria känsla lämnat mig. Efter ett tag hade jag lite hemlängtan men försvann och kom tillbaka. Mormor&Ulf kom hit för 2 veckor sedan och det var såå sjukt skönt. Men när dom åkte ville jag bara åka med! Först åkte mormor, sen åkte en kompis till Anna som var här och sen Anna. Inte så sugen man blev på att åka med då.
Egentligen skulle kontraktet på lägenheten varit i 6 månader men lyckades (SOM TUR VAR!) få de tills 3 månader. Men pga. att de inte funkade med varken de första eller detta jobbet jag har nu. (pga. lönen) så bestämde jag mig för att boka en hemresa tidigare. Vilket jag är jävligt glad för idag. Men skulle inte Emma kommit ned den 9 november, hade jag åkt hem ännu tidigare. Nu var jag tvungen att stanna pga. hon inte tagit nåt avbokningsskydd på sin resa. SÅ jag åker alltså med Emma hem den 16 november. Det är om 2 veckor och 5 dagar. Emma kommer om 1 vecka och 5 dagar. De kanske känns lite när ni läser det här, men det gör det verkligen inte för mig vill jag säga! Jag är helt själv, 4000 mil hemifrån utan att känna en kotte (ungefär) sitter själv hemma i en lägenhet och det är mörkt och tråkigt. Hatar kvällar!! Uh, vill bara hem NU NU NU!!! Längtar så att komma hem och träffa alla och speciellt efter att bara få va hemma i mamma o henriks trygga hem.. guud.
Anna flyttade i förregår, tillbaka hem till Sverige. När hon åkte på natten var de riktigt jobbigt och är även det än. Lyckades i alla fall somna igår tillslut, lyckades även vakna och somna om, första natten. Men kan ju säga att jag inte längtar tills att gå och lägga mig. Sitter på balkongen just nu för att de ska kännas lite bättre än för att sitta i mörka tysta lägenheten och hate allt. Som ni märker har min älske livet på gran canaria känsla lämnat mig. Efter ett tag hade jag lite hemlängtan men försvann och kom tillbaka. Mormor&Ulf kom hit för 2 veckor sedan och det var såå sjukt skönt. Men när dom åkte ville jag bara åka med! Först åkte mormor, sen åkte en kompis till Anna som var här och sen Anna. Inte så sugen man blev på att åka med då.
Egentligen skulle kontraktet på lägenheten varit i 6 månader men lyckades (SOM TUR VAR!) få de tills 3 månader. Men pga. att de inte funkade med varken de första eller detta jobbet jag har nu. (pga. lönen) så bestämde jag mig för att boka en hemresa tidigare. Vilket jag är jävligt glad för idag. Men skulle inte Emma kommit ned den 9 november, hade jag åkt hem ännu tidigare. Nu var jag tvungen att stanna pga. hon inte tagit nåt avbokningsskydd på sin resa. SÅ jag åker alltså med Emma hem den 16 november. Det är om 2 veckor och 5 dagar. Emma kommer om 1 vecka och 5 dagar. De kanske känns lite när ni läser det här, men det gör det verkligen inte för mig vill jag säga! Jag är helt själv, 4000 mil hemifrån utan att känna en kotte (ungefär) sitter själv hemma i en lägenhet och det är mörkt och tråkigt. Hatar kvällar!! Uh, vill bara hem NU NU NU!!! Längtar så att komma hem och träffa alla och speciellt efter att bara få va hemma i mamma o henriks trygga hem.. guud.
Förutom alla tråkiga grejjer då så lever man världens lyxliv när man jobbar på Atlas (speciellt) Gratis alkohol ööööverallt! I alla fall i "Hålet" som de heter. De stora feststället här på Playa del Ingles. Fick in typ en stor balja med fullt i is, energidrycker och helrör. Har inte betalat för en enda drink här nere trots alla utgångar, även efter jag slutade på jobbet. För bara man jobbar här så får man ett VIP-kort så de e gööööööött! Förutom alkoholen som förövrigt är aasbillig och finns på affärn så är ju solen de bästa av allt. Inte hunnit sola så mke dock för jobbar ju jämt. Jobbar i dagsläget 6ddg/veckan. Inte så jävla kul. Men när man väl ligger där i solen, lyssnar på musik och bara har de gött. Då ångrar man inte en sekund att man åkte ned. Vilket jag ABSOLUT inte gör nu heller. Är jävligt stolt över mig själv som ens gjort detta över huvudtaget. Många pratar bara om att dom vill göra grejjer, men dom gör det aldrig. Jag hade för läääääääängesen bestämt mig för att flytta (låångt) när jag tagit studenten. & det var precis det jag gjorde! När jag kommer hem har jag vart borta i 2 månader utan både vänner & familj och det får verkligen räcka. Den här erfarenheten kommer jag bära med mig hela livet och att klara sig på egen hand är oerhört viktigt. Så, jag skulle verkligen rekommendera detta för alla! Men; bestämt ej hur länge du ska stanna utan bara ta de som de kmr. De är väldigt jobbigt, att sitta så som jag gör nu & verkligen bara vill hem men kan inte påverka det..
Mormor fixade i alla fall med kontraktet här nere så vi slipper betala den sista månadshyran + att kontraktet avbryts när jag åker. Då vi även får tillbaka depositionen :-)
MEN UHHHHHHH, vad jag längtar tills jag kommer hem! Har nog aldrig längtat så mycket till någonting, och inte känt mig såhär ensam heller. Dålig tidpunkt att skriva detta inlägget iaf, för de blir mer negativt än positivt. Hade sett bra annorlunda ut om jag skrivit i morgon när jag är ledig och ligger vid poolen och har de gött!
Mormor fixade i alla fall med kontraktet här nere så vi slipper betala den sista månadshyran + att kontraktet avbryts när jag åker. Då vi även får tillbaka depositionen :-)
MEN UHHHHHHH, vad jag längtar tills jag kommer hem! Har nog aldrig längtat så mycket till någonting, och inte känt mig såhär ensam heller. Dålig tidpunkt att skriva detta inlägget iaf, för de blir mer negativt än positivt. Hade sett bra annorlunda ut om jag skrivit i morgon när jag är ledig och ligger vid poolen och har de gött!
Menmen! Nu ska jag avbryta här, för jag har ju sååå mycket att göra menar jag. Önska jag kunde somna på stört..
Kommentarer
Postat av: Anonym
Först och främst vill jag säga att du ska vara väldigt stolt över dig själv. Du är 19 och vågade flytta ner och jobba. Jag blev 26 innan jag vågade göra något sådant. Flyttade också till Gc och skulle jobba men pga av de dåliga lönerna valde jag och min vän att bara vara där så länge pengarna räckte. Vi var där i ca 3 månader. Hade kul som fan men jag hade inte heller velat vara där helt ensam. Förstår verkligen att du vill hem, men du ska vara glad att du provade på detta för annars hade du änn idag undrar hur det hade varit. Tycker så synd om dig när jag läser hur ensam du känner dig, men försök att njuta de sista dagarna du är där, sola, bada och bara koppla av för här i swe är det verkligen inte varmt. kramar :)
Postat av: Isabel
Nämen åh tack! Antar att du inte kommer läsa detta, men vill tacka för de fina orden :-) Har slutat använda denna bloggen och kollade igenom gamla inlägg och såg detta först nu :) Det hade jag behövt se där nere! Tack så mycket kram kram :)
Trackback
